15 mars, 2020

Perse-Johannes på Långöholm

Namnet Perse-Johannes har jag hört både farmor och pappa nämna förr. 
Detta är min farfars farmors far och kan vara den förste eller en av de första av många generationer av förfäder som brukat jorden på gården Långöholm –eller Tjockamossen som den också benämndes ibland förr.
Han var troligen född 1805 och levde och brukade tillsammans med hustru gården, det som idag är antingen postadress Långöholm 1 eller Långöholm 2. Vid det som idag är Långöholm 2 finns en sten med inhuggna datumet 18 april 1851. Det påstås att det var denne man som högg in dessa siffror. Även detta skåp som jag fått kika på gjordes av samme man. Inuti står datumet 17 februari 1857 ditskrivet. Om det är datumet skåpet blev klart eller ett senare datum vet vi inte.
Perse-Johannes och hustru Stina Svensdotter fick 5 döttrar, två av dem döda som spädbarn. Dottern Johanna var den som med maken Anders –"JärpAnders" tog över gården och sedan deras som August. När August som nygift tog över flyttade Perse-Johannes med dotter och svärson till Svenljungatrakten där de köpt en gård.

Jag intill det skåp som min farfars farmors far Perse-Johannes eller Johannes Pehrsson som han egentligen hette en gång lär ha tillverkat. Numera stående hos Inga-Lena Larsson i Hemsjö (Alingsås) som är barnbarns barnbarn till denne man.
Datum inskrivet i skåpet som snickrats av Perse-Johannes. 17 februari 1857.

02 februari, 2020

Bitternakartor från förr

Bitterna kyrka på en karta från 1782.

Gamla kartor kan verkligen vara vackra och ännu bättre blir det om det är över en trakt man känner till. Här ovan delar av Bitternakartor från 1782 (överst) och 1721 nedanför.
Nedan här Kronoparken Edsmären från 1770.
Fler Kartor här.                                       ↓

31 januari, 2020

1957

Bilden något beskuren, originalfotot se nedan.
Bitterna 1957. Kyrkan, David Carlssons lanthandel och omgivningar. Syns även en damm som numera är borta.
Från Västergötlands museum, digitalmuseum.se.
Foto: AB Flygtrafik.

23 december, 2019

Ett vindsfynd bland många från vinden på Vantaberget, Bitterna.
Här verkar det troligtvis vara min farmors bror Ernst som skickat en hälsning.

22 december, 2019

Pengar hem från Amerika


10 dollar eller 37 kr. och 30 öre skickade min farmors far Svante Krök hem till familjen i Bitterna när han var över i Amerika 1889 (Massachusetts). Kanske kom det mer pengar än detta men det är denna  "money order" som finns kvar idag.

2475 kr. är det i dagens penningvärde, men - 37 kr vid denna tid motsvarade lön för lika lång arbetstid som 38 615 kr. gör idag* så räknar man så var det en ansenlig summa!

(*manlig industriarbetare, källa historicalstatistics.org)

22 september, 2019

Bitternabilder på instagram

Laduvägg i Bitterna  idag, märkt av tidens tand.

Numera finns det även ett konto på instagram med namnet Bitternabilder.
Där lägger jag då och då upp bilder från förr som känns kul att dela och visa.

12 juli, 2019

Farmor Esters uppväxt


T.v. Ester i småskolan på klasskort i 8-10 års åldern. T.h. som ung mamma 1936.

Farmor Ester föddes på Vantaberget, Bitterna den 3 Maj 1904.
Hon var sladdbarn med de äldre bröderna Sanfrid, 10 och Ernst 9 närmast i ålder och med mamma Maja-Stina –som kallas Vanta-Maja, närmre 43 och pappa Svante 47 år gammal.
Det finns också två äldre halvsystrar, Anna, 18 och Elin, 13.

Det har varit mycket sorg, nöd och död i familjen innan Ester kommit till världen. Fyra barn har under åren dött i familjen (tre halvsyskon och ett helsyskon till Ester) och även Svantes första fru som dött i lungsot. Det senaste barnet som dött är Gerda, en halvsyster till Ester som dör i "bröstlidande" 13 år gammal 3 år innan Ester kommer till världen. Denna syster nämnde farmor aldrig och jag undrar om hon själv ens visste om henne.

1906, när Ester är 2 år reser äldsta systern till Amerika där hon kommer att vistas i sju år.
1913, när Ester är 9 år går storebror Sanfrid på sjön och storasyster Anna som kommit åter från Amerika gifter sig.
1916, när Ester är 12 får syster Anna barn och Ester blir moster och 1919 gifter syster Elin sig och flyttar till Värmland.
1920, -21 och -24 blir det fler syskonbarn som föds men 1926 dör halvsystern Elin i Värmland.
1928 gifter sig Ester med 10 år äldre Martin (min farfar) på granngården och flyttar hemifrån, tvärs över åkern.
Som flicknamn förekommer både Ester Andersson, Ester Svantesdotter och Ester Krök, som gift heter hon Ester Johansson.

10 juli, 2019

Gerda Charlotta och alla döda syskon

Den 29 mars 1901 skrev Provinsialläkare Richard Hagelin ut denna medicin till min farmors halvsyster Gerda Svantesdotter.
Den 9 april förnyas receptet men 10 dagar senare, den 19 april dör Gerda i “bröstlidande", 13 år gammal.
Min farmors far har vid den här tiden fått 8 barn. 4 av dem har han fått begrava som minderåriga, samt även sin (första) hustru. 3 år senare föddes min farmor och många år senare upptäcker jag den här flickans existens. 

Att min farmor hade två halvsystrar och två helsyskon har jag alltid vetat om, men att hon också haft tre ytterligare halvsyskon och en helbror som alla dog som små var nytt för mig till nyligen.
Helsyskonet hette Sven Martin och dog vid 3 1/2 års ålder och halvsyskonen var Axel Robert, Anna och nämnda Gerda Charlotta. Axel Robert blev 9 1/2 år gammal och Anna dog i 1-års åldern.
I denna lilla psalmbok som en gång tillhört flickan Gärda har hon som 11-åring skrivit sitt namn.
Gerda föds den 24 januari 1888. Det finns vid denna tid en storebror och en storasyster till henne i familjen. När hon är ett par månader beger sig pappa Svante till Amerika för att arbeta, lämnar familjen och blir borta i över ett år. När han kommer åter får Gerda strax en lillasyster men när Gerda år runt 3 beger sig fader iväg igen och blir borta nästan ett år. Under denna tid dör storebror och strax efter att fadern kommit hem från sin andra Amerikaresa dör även Gerdas mamma i lungsot. Gerda har nyss blivit 4 år.
1893, när Gärda är 5 gifter pappa Svante om sig och hon får en fostermor och i rask takt tre småbröder. Men 1899 –samma år som Gerda som 11-åring skriver i sin psalmbok- dör minsta brodern Sven Martin, 3 1/2 år och sedan dröjer det alltså inte mer än 1 1/2 år innan Gerda själv som 13-åring lämnar jordelivet.

30 december, 2018

40-talsestetik från forna tiders julhälsning. 
Hittat vid rivning av Bitternaladugård i år.

23 oktober, 2018

Albin Holm

Två år efter att storebror Johan emigrerade till Amerika följer den yngre brodern Albin efter. Också han är liksom Johan nyss fyllda 18 när han reser i mars 1903. Men Albins vistelse i det nya landet blir kort, bara ett halvår, i september dör han i tyfusfeber och någon får den tunga uppgiften att skriva hem och meddela familjen.
Brevet jag hittar är inte komplett, en del av det fattas men ett utsnitt ur det lyder:

" Johan är mycket ledsen, han hade ej mod att skrifva hem men vi får nu alla trösta oss med att hans* tid ej var längre. Johan vill att ni skall ha tacksägelse för honom hemma i kyrkan. Han var vid sin död 18 år 9 månader och 23 dagar..."

*syftar på den döde Albin alltså.

Vem det är som fått fatta pennan istället för den stackars storebrodern som inte mäktade med det vet jag inte, men det är någon som kallar Albin och Johans far för "svåger August". Det finns också med ett urklipp ur tidningen.
Hemmavid har nu min farfar (och hans tvillingbror) hunnit bli 9 år, Sven är 12 och Adolf 16.

21 oktober, 2018

Första brevet till Sverige

Vindsfynd!

Johan – den äldste av min farfars bröder gav sig av till Amerika i februari 1901, strax efter att han fyllt 18 år. Detta är bara 2 1/2 år efter att hans far kommit åter från sin senaste Amerikaresa. Pappa August är nu 45 år gammal och man kan tänka sig att han känner sig för gammal för att göra någon mer resa och äldste sonen får istället resa för att kanske kunna skicka hem någon slant.
Johan återvände dock aldrig till Sverge som pappan men skrev hem hela livet vad det verkar och efter att han dog fortsatte även hans dotter att hålla kontakten.

Det har kommit gamla släktbrev i min väg förut också, men nu hittade jag en bunt jag inte alls tagit del av tidigare. Flera av dem är fyllda av dramatik. 
Detta måste vara det allra första brev som han skrev hem efter att han anlänt till det nya landet.

" Brokton den 15 april 1901

Jag vill nu skriva några rader till eder och låta veta jag är lyckligt och väl framkommen fast sent omsider. På Nordsjön hade vi svår storm så där var vi riktigt sjuka... Vi skulle varit i Hull om Söndagsmorgonen men vi kommo inte dit förrän om Söndags afton så att ni skall tro, att reglingen och trapporna på båten slogs sönder så att det var det värsta det har varit på fyra år sa sjömannen.
  Sen fingo vi resa till Lifverpol på måndagen. Så fingo vi ligga där tills på Onsdag, vi skulle gått om Tisdag men båten var inte färdig. Men på store sjön hade vi vackert väder men det var en dålig båt så att den tog 10 dagar. Det var riktigt långsamt skall ni tro, men där var jag inte något sjuk men vi finge riktigt bra mat. Det var en kreatursbåt fast dom inga hade och vi voro sex hundra passagerare och dom hade inte plats mer än för 200 hundra då kan ni veta hurdant vi hade det *. Vi kommo till Boston... Karl mötte där så gingo vi till hans hem. Sedan följde han hit mig så att det var inte svårt för mig alls och tullinga** gick bra också, ja bara lyfte på locket så var det bra. Jag får arbete hos mjölkmannen och får 10 dollar första månaden sedan får jag femton så ikväll klockan 6 kommer han o hämtar mig sen får jag börja o arbeta i morgon.
  Vi blev vaccinerade allesammans på båten innan vi finge gå i land så nu börjar armen att svullna och göra ont. Jag får nu sluta för denna gång, ni kan adressera brevet hit till Alfred tills jag får reda på någon vidare adress men ni skall skriva Holm i stället..."

Johan blev John Holm (senare Holmes) och Alfred som tog emot är troligtvis en farbror till Johan som emigrerat tidigare, förmodligen även Karl.

De som fanns hemmavid och tog imot det här första brevet från Amerika var förutom föräldrarna småbröderna Albin 16 år,  Adolf 14 år, Sven 10 år också min farfar och hans tvillingbror, bara 6 1/2 år gamla då.

* bitvis är handstilen och stavningen inte helt självklar så jag är inte bergsäker här.
** här syftas nog på tullen.

15 juli, 2018

Värmlandstur och Värmlandssläkt

Under en semestertur i Värmland nyligen råkade jag passera Molkom och Nyeds kyrkogård.
På nätet hittade jag en bild upplagd av Nyeds hembygdsförening (Wermlandsbilder.se) som visar min farmors halvsyster Elins (f. Kröök) gravsten på Nyeds kyrkogård, och faktiskt hittade jag den när vi stannade till där efter ett bad i Molkomsjön också.
Där vilar även maken Olof Johansson (som man kan se var 14 år äldre) och sonen Åke f. 1921 som var min pappas kusin.
Om min farmors halvsyster Elin har jag skrivit ner det jag hittat här och här.

Åke var alltså bara 4 år gammal när hans mamma dog, 35 år gammal 1926.
Enligt begravningsinbjudan ser det även ut att finnas ett ytterligare barn: Märta, men om henne vet jag inget. Om hon var storasyster bör hon varit född 1920, annars senare på 20-talet. Den fjärde personen på gravstenen här tänker jag skulle kunna vara Åkes hustru.

Enligt gravstenen dog Åke 2004, 83 år gammal.

Vid Nyed kyrka en varm och vacker julidag.

03 juli, 2018

Nutida bitternabild, sommarsol och förfäders uthus på Långöholm (foto: Christer Johansson).

03 april, 2018

Om första skolan i Bitterna

I "Hågkomster från folkskola och folkundervisning", med underrubriken "skildringar av f.d. elever och lärare" av B. Rud. Hall från 1937 kan man läsa om den första skolan i Bitterna på 1800-talet.
Under rubriken "Första folkskolan i Bitterna pastorat, Västergötland" av Lärarinnan Edit Svensson, Hjo kan man ta del av olika turer kring skolans uppstart.
Där går att läsa t.ex.
"Den nya byggnaden å Varpekullen inrymde såväl skolsal som lärarbostad. Den senare utgjordes av ett par rum i husets ena ända, och skolan var inrymd i den andra. Enligt uppgift, som en gammal minnegod gubbe lämnat mig, var skolrummet 15 alnar långt och 12 alnar brett samt hade fönster på båda långsidorna. Salen var alltså väl tilltagen, men det behövdes också, ty barnantalet var stort. Det var ofta ett par hundra barn som undervisades där på en och sanma gång, och då blev det ju inte så stor golvyta precis för varje barn, inte mer än ungefär  1/3 kvm., så man förstår, att de växande hade det lika trångt som packade sillar. Avklädningsrum fanns icke."

Här torde t.ex. min farmors far Svante Krök och min farfars far August som båda var födda runt 1856  ha gått för omnämnde läraren Fogelqvist som inte avgick förrän 1874.
Skolan startades i maj 1847.

Ovan ur "Hågkomster från folkskola och folkundervisning", med underrubriken "skildringar av f.d. elever och lärare" .

08 oktober, 2017

En fläkt av svunna tiders järnväg

Ånglok genom Bitternalandskap i helgen när järnvägen Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga firade 150 år. 
Tre år innan järnvägen Uddevalla–Vänersborg–Herrljunga (UVHJ) öppnade 1867 flyttade enligt husförhörslängderna min farfars farfar Järp-Anders och min farfars farmor Johanna till huset intill järnvägen på Långöholm/Tjockamossen. Här byggdes också en banvaktarstuga. Johanna var uppvuxen på Tjockamossen/Långöholm med sina föräldrar Perse-Johannes och Stina. 
En liten smula anade man kanske nu också hur storslaget det måste varit då –när tåget korsade lanskapet för första gången efter att järnvägen byggts klart. 
Jag minns hur min farmor på 70-talet alltid stannade upp och tittade när tåget gick förbi, kanske något hon tagit efter sin far som var barn när järnvägen kom.
foto av Ann Sparén.