Herrar på hugget

En bild ur ett av Bitterna-albummen från en sammankomst någon gång på 50-talet. Enligt uppgift ska mannen på bordets kortsida vara Olle Olsson på gott humör, som även gick under namnet "Olle i sågen". Mannen till höger om honom ska enligt samma uppgiftslämnare vara Harald Svensson i Storegården.

Österbitterna skolbarn

Bitternabarn i bänkarna.

Bitternabarn i sina bänkar i Österbitterna skola någon gång under andra delen av 30-talet.

I raden längst bak vid fönstret sitter min farbror Rune (f. 1930) som liten grabb.

Järnvägsjobb, Långöholm

Järnvägsjobb i Bitterna. Närmare bestämt vid Långöholm. Årtal okänt, men sannolikt är att det är 20-tal. Ladugård i bakgrunden står nybyggd och ännu omålad.

De som fixar till banvallen med lie ska enligt uppgift vara banvaktare Nils Olsson f. 1879 med sönerna Olle f.1911 (t.v.) och Åke f. 1907 (t.h.) Banvaktarstugan som är borta sedan länge stod då strax intill de andra byggnaderan man ser i bild här.

Vacker Vantabergetkarta år 1900

Ännu en vacker karta. Från laga skifte, Vantaberget år 1900. Lantmäteriet.

Ur GP i KBs tidningsarkiv

"...och naturen lägger sitt lock över det som var." Ur Gp 1986 där Torsten Andersson, Bitterna berättar skrönor och minnen från forna dagar. Om människor som gjort avtryck i historien -här nämns Vingaskytten från Vingås och Perse-Svante. En förfader till mig finns det som kallas Perse-Johannes, möjligt är att Perse-Svante var en släkting till honom.

Just nu och fram till siste maj är Kungliga bibliotekets söktjänst i alla svenska dagstidningar öppen för alla att botanisera i.

Perse-Johannes på Långöholm

Namnet Perse-Johannes har jag hört både farmor och pappa nämna förr. 

Detta är min farfars farmors far och kan vara den förste eller en av de första av många generationer av förfäder som brukat jorden på gården Långöholm –eller Tjockamossen som den också benämndes ibland förr.

Han var troligen född 1805 och levde och brukade tillsammans med hustru gården, det som idag är antingen postadress Långöholm 1 eller Långöholm 2. Vid det som idag är Långöholm 2 finns en sten med inhuggna datumet 18 april 1851. Det påstås att det var denne man som högg in dessa siffror. Även detta skåp som jag fått kika på gjordes av samme man. Inuti står datumet 17 februari 1857 ditskrivet. Om det är datumet skåpet blev klart eller ett senare datum vet vi inte.

Perse-Johannes och hustru Stina Svensdotter fick 5 döttrar, två av dem döda som spädbarn. Dottern Johanna var den som med maken Anders –"JärpAnders" tog över gården och sedan deras som August. När August som nygift tog över flyttade Perse-Johannes med dotter och svärson till Svenljungatrakten där de köpt en gård.

Jag intill det skåp som min farfars farmors far Perse-Johannes eller Johannes Pehrsson som han egentligen hette en gång lär ha tillverkat. Numera stående hos Inga-Lena Svensson i Hemsjö (Alingsås) som är barnbarns barnbarn till denne man.

Datum inskrivet i skåpet som snickrats av Perse-Johannes. 17 februari 1857.

Bitternakartor från förr

Bitterna kyrka på en karta från 1782.

Gamla kartor kan verkligen vara vackra och ännu bättre blir det om det är över en trakt man känner till. Här ovan delar av Bitternakartor från 1782 (överst) och 1721 nedanför.
Nedan här Kronoparken Edsmären från 1770.
Fler Kartor här.                                       ↓

1957

Bilden något beskuren, originalfotot se nedan.

Bitterna 1957. Kyrkan, David Carlssons lanthandel och omgivningar. Syns även en damm som numera är borta.
Från Västergötlands museum, digitalmuseum.se.
Foto: AB Flygtrafik.