Långö, Långöholm och Vantaberget

 Om ortsnamnen Långö, Långöholm och Vantaberget. 

Ur "ORTNAMNEN I SKARABORGS LÄN PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA AV KUNGL. ORTNAMNSKOMMISSIONEN DEL IX LASKE HÄRAD TERRITORIELLA NAMN" av Ivar Lundahl, från 1962.

Ester, 1986

 

Ester, 82 år, 1986.

Min farmor Ester. En bild tagen* sommaren -86 bara en kort tid innan hon dog i September samma år. Här har jag skrivit ner lite om hennes liv –först på Vantaberget och sedan på Långöhom. 

Fotot ovan är taget vid mitt barndomshem, i trädgården, det som idag har adress Långöholm 2, Bitterna. Bilderna nedan är tagna på Vantaberget, Bitterna (idag adress Vantaberget 2) som var Esters barndomshem, den ursprungliga stugan troligtvis byggd av hennes far Skräddarmästare Svante Krök på 1880-talet.

Ester invid stugan på Vantaberget som en gång var hennes barndomshem, sommaren -86.

Ester på Vantaberget, sommaren -86.

*Foto av Ann Sparén.

Flygfoto, Tålanna

Flygfoto, Tålanna, Bitterna. Till höger det som en gång var mejeri. Man ser även vägen ner mot Jämnesjön till vänster. Årtal okänt och kan just nu inte komma ihåg var jag hittat fotot tyvärr.

Tålanna, fotot något beskuret.

Grannar – Vantaberget

En liten stenindustri från tidigt 1900-tal där spåren ännu finns kvar. Någon slags vinch med ett snurrhjul -numera inne i en gran typ. En hög nästan färdighuggna grindstolpar. 

Enligt Skogsstyrelsens inventering ska här ha varit 4 byggnader. Stenhuggaren hette Karl Lager (1871-1947) och var med familj bosatt på Vantaberget 1 intill. En storvuxen man som -tycker ja mig ana kanske inte varit helt lätt att tas med. Någon konflikt eller liknande fanns nog i alla fall mellan mina släktingar på grannfastigheten (idag Vantaberget 2) och även med min släkt bakåt boende på nuvarande Långöholm.

Fler foton på instagram. 

Förr och nu

1950-tal. Flygfoto Vantaberget, Långö, Bitterna.

Mars 2022.

Förr och nu. I många år har det varit granskog där det en gång var beteshagar och uppodlad. Nu är det avverkat. På den höjd där man en gång lär ha gått och spanat efter anfallande danskar. Plötsligt får man nu en känsla av landskapet och bebyggelsen här på ett helt annat sätt - i en tid då granskog var mindre vanligt.

Minst ett par stugor låg här i backen för 100 eller 150 år sedan –Knutes och Brase-Johannas, noga utmärkt av Bitterna hembygdsförening.

Nyhemmanet Långöholm

 
1811. Charta öfwer nyhemmanet Långöholm. 

Kartan upprättades när Åboen* Pehr Bryngelsson (f. 1743) som kommit till Bitterna från S. Björke var den som brukade gården Långöholm. Pehr Bryngelsson var gift med Maria Persdotter (f.1760) och med största sannorlikhet var Pehr Bryngelsson far till Johannes Pettersson kallad "Perse-Johannes" (f. 1805) och även brodern Anders Pettersson (f. 1802).

Perse-Johannes och Stina Svensdotter (f. 1801) får dottern Johanna (f. 1834). Anders Pettersson och hustrun Maria Andersdotter får fyra barn varav en son som också hette Johannes (f. 1834). Båda dessa familjer bor på Långöholm under 1800-talet.

Perse-Johannes dotter Johanna gifter sig 1855 med Anders Johansson - kallad "Järp-Anders" (f. 1832), 1864 bosätter de sig/tar över gården, tre år innan järnvägen byggs. Sonen August föds 1856.

1880 tar August över gården. August och hustrun Anna-Maria kallad "Anne-Maj" Svensdotter (f. 1859) får sonen Martin 1894, min farfar. Sonen Evert (f. 1937) följer därpå och sedan idag Christer Johansson som då blir gårdens 7:e generationen.

* Åbo är en brukare av åborätt. Åborätt är en juridisk term som avser rätten att bebo ett hemman.

Skrifkurs

Tidigt 1900-tal. 

Handelsbiträde Elin Kröks, min farmors systers övningsbok. "Böj dig icke ned öfver boken!"

"Armarna skola lätt hvila på bordet!"

Elin fick inte en så långvarig användning av sina skrivövningar. 1926 dör hon, 35 år gammal och lämnar efter sig man och två små barn, 4 och 5 år gamla.

Under Elins egen uppväxt dör fyra av hennes hel- och halvsyskon. Sin egen mamma har Elin mist i lungsot vid 1, 5 års ålder.

Kanske törs man ändå hoppas att hon hade en hoppfull och bra tid i sitt liv när hon utbildade sig och sedan flyttade från Bitterna till Värmland för att gifta sig och bilda familj innan hon gick en för tidig död tillmötes.

Mer om hennes liv här. Vila i frid Elin Sofia.

Från ovan

Bitterna, kyrkan med omnejd. Foto: AB Flygtrafik/Västergötlands museum.

1957 - Bitterna kyrka och kyrkogård samt branddamm, David Carlson lanthandel (nedlagd 1977).

Almanackor från ovan nämnda lanthandel.

Banvaktarstuga, Långöholm i Bitterna

Banvaktarstugan, numera riven (sedan 50-talet) vid järnvägen, Långöholm, Bitterna med ett antal personer framför. Mannen med slips längst till höger är Herr Banvakten i egen hög person, Nils Olsson (bilden något beskuren här, se även instagram).  Årtal okänt. Bild nedan från Bengt Olsson, Bitterna.

Herrar på hugget

En bild ur ett av Bitterna-albummen från en sammankomst någon gång på 50-talet. Enligt uppgift ska mannen på bordets kortsida vara Olle Olsson på gott humör, som även gick under namnet "Olle i sågen". Mannen till höger om honom ska enligt samma uppgiftslämnare vara Harald Svensson i Storegården.

Österbitterna skolbarn

Bitternabarn i bänkarna.

Bitternabarn i sina bänkar i Österbitterna skola någon gång under andra delen av 30-talet.

I raden längst bak vid fönstret sitter min farbror Rune (f. 1930) som liten grabb.

Järnvägsjobb, Långöholm

Järnvägsjobb i Bitterna. Närmare bestämt vid Långöholm. Årtal okänt, men sannolikt är att det är 20-tal. Ladugård i bakgrunden står nybyggd och ännu omålad.

De som fixar till banvallen med lie ska enligt uppgift vara banvaktare Nils Olsson f. 1879 med sönerna Olle f.1911 (t.v.) och Åke f. 1907 (t.h.) Banvaktarstugan som är borta sedan länge stod då strax intill de andra byggnaderan man ser i bild här.

Vacker Vantabergetkarta år 1900

Ännu en vacker karta. Från laga skifte, Vantaberget år 1900. Lantmäteriet.

Ur GP i KBs tidningsarkiv

"...och naturen lägger sitt lock över det som var." Ur Gp 1986 där Torsten Andersson, Bitterna berättar skrönor och minnen från forna dagar. Om människor som gjort avtryck i historien -här nämns Vingaskytten från Vingås och Perse-Svante. En förfader till mig finns det som kallas Perse-Johannes, möjligt är att Perse-Svante var en släkting till honom.

Just nu och fram till siste maj är Kungliga bibliotekets söktjänst i alla svenska dagstidningar öppen för alla att botanisera i.

Perse-Johannes på Långöholm

Namnet Perse-Johannes har jag hört både farmor och pappa nämna förr. 

Detta är min farfars farmors far och kan vara den förste eller en av de första av många generationer av förfäder som brukat jorden på gården Långöholm –eller Tjockamossen som den också benämndes ibland förr.

Han var troligen född 1805 och levde och brukade tillsammans med hustru gården, det som idag är antingen postadress Långöholm 1 eller Långöholm 2. Vid det som idag är Långöholm 2 finns en sten med inhuggna datumet 18 april 1851. Det påstås att det var denne man som högg in dessa siffror. Även detta skåp som jag fått kika på gjordes av samme man. Inuti står datumet 17 februari 1857 ditskrivet. Om det är datumet skåpet blev klart eller ett senare datum vet vi inte.

Perse-Johannes och hustru Stina Svensdotter fick 5 döttrar, två av dem döda som spädbarn. Dottern Johanna var den som med maken Anders –"JärpAnders" tog över gården och sedan deras som August. När August som nygift tog över flyttade Perse-Johannes med dotter och svärson till Svenljungatrakten där de köpt en gård.

Jag intill det skåp som min farfars farmors far Perse-Johannes eller Johannes Pehrsson som han egentligen hette en gång lär ha tillverkat. Numera stående hos Inga-Lena Svensson i Hemsjö (Alingsås) som är barnbarns barnbarn till denne man.

Datum inskrivet i skåpet som snickrats av Perse-Johannes. 17 februari 1857.