Den äldre järnvägsbron i trä i Bitterna. |
Teckning av järnvägsbron i trä, Bitterna, av Torsten Andersson. |
"Vägbro av betong mellan Herrljunga och Vedum, sett mot Vedum." Foto: digitalmuseum.se 30-40-tal. Denna nybyggda bro ska ha tagits i bruk 1939. |
Den äldre järnvägsbron i trä i Bitterna. |
Teckning av järnvägsbron i trä, Bitterna, av Torsten Andersson. |
"Vägbro av betong mellan Herrljunga och Vedum, sett mot Vedum." Foto: digitalmuseum.se 30-40-tal. Denna nybyggda bro ska ha tagits i bruk 1939. |
Min farmors bror Sanfrid Andersson hade under en period arbete på den torvströfabrik som låg inte alltför långt från hans hem i Bitterna. Om denna hittar jag följande information genom Herrljunga bygdegårdsförening*:
Torvströfabriken anlades som bolag 1904 vid Elgare mosse av Karl Andreasson, Remmene. 1905 uppfördes fabriken och 1906 även ett bostadshus. Då började även fabrikationer av torvbalar. Torv togs ur mossen. Tidigt sysselsattes och ända in på 1920-talet 50-60 personer under högsäsong. Torv pressades och fraktades på järnvägen som går intill fabriken. Bönderna hämtade själva torvströ till sina djur på gårdarna. 1950 slutade tillverkningen av torvströ. I mars 1974 förstördes fabrikslokalen genom en brand. Senare fick brandkåren i uppgift att bränna ned förmansbostaden.
Bild fr. digitalmuseum.se Elgareds torvströfabrik, aug. 1923. |
Teckning av Torsten Andersson 1982, ur "Öster- o Västerbitterna". |
Axel och Märta i vigselboken. |
1941. Arrendegården, Ramnö. |
Ramnö (mangårdsbyggnad, 1941. |
"Svante i Ramnö var på sin tid Skaraborgs och Älvsborgs läns största vägbyggare, en aktad person som byggde åtskilliga vägar. Det första vägbygget var mellan Öster Bitterna och Herrljunga–förbi hans eget Ramnö. 25 stycken nybyggnader av vägar, ombyggnationer samt många brobyggen... Alla dessa arbeten rörde sig om stora pengar. Svante blev förmögen. Hans hem Ramnö blev inte lottlöst genom åren. Gården, ca 40 tunnland , var delvis sank mossmark. Det dikades ut. Vid den här tiden var Ramnö ett eldorado för många. Det kryllade av folk, fast anställda och tillfälliga. Män och kvinnor som skulle ha mat och husrum. Vid matdags var det fullt i köket. Svante hade en del svagheter. Han lånade gärna ut pengar till dem som frågade...kunde inte säga nej."
Detta saxat ur "Öster o VästerBitterna av Torsten Andersson från 1991 där Torsten berättar och minns, Han fortsätter vidare: De sista åren Svante levde så minns jag honom sittande, soliga dagar om sommaren, på en stol vid landsvägen, den första väg han förverkligade. Detta var i slutet av 30-talet. Bilismen hade inte slagit igenom och kjolmodet var kort. Svante konstaterade: " Ja seter här å tittar på tösernas granne ben."
Idag drygt 80 år senare är det inte mycket mer än de vackert blommande pionerna kvar vid denna gård. Kanske planterade av hustru Maja-Lotta en gång.
* Gamla foton med tillhörande uppgifter ur "Svenska gods och gårdar från 1941, del XXXI".
Vackert blommande bondpioner vid det som en gång var gårdens mangårdsbyggnad. |
Vacker väg i junikväll som Svante Persson väl sannolikt varit inblandad i tillkomsten av. |
Dödsannons efter Charlotta Persson, Ramnö. |
Ur "ORTNAMNEN I SKARABORGS LÄN PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA AV KUNGL. ORTNAMNSKOMMISSIONEN DEL IX LASKE HÄRAD TERRITORIELLA NAMN" av Ivar Lundahl, från 1962.
Ester, 82 år, 1986. |
Fotot ovan är taget vid mitt barndomshem, i trädgården, det som idag har adress Långöholm 2, Bitterna. Bilderna nedan är tagna på Vantaberget, Bitterna (idag adress Vantaberget 2) som var Esters barndomshem, den ursprungliga stugan troligtvis byggd av hennes far Skräddarmästare Svante Krök på 1880-talet.
Ester invid stugan på Vantaberget som en gång var hennes barndomshem, sommaren -86. |
Ester på Vantaberget, sommaren -86. |
1950-tal. Flygfoto Vantaberget, Långö, Bitterna. |
Mars 2022. |
Minst ett par stugor låg här i backen för 100 eller 150 år sedan –Knutes och Brase-Johannas, noga utmärkt av Bitterna hembygdsförening.
1811. Charta öfwer nyhemmanet Långöholm.
Kartan upprättades när Åboen* Pehr Bryngelsson (f. 1743) som kommit till Bitterna från S. Björke var den som brukade gården Långöholm. Pehr Bryngelsson var gift med Maria Persdotter (f.1760) och med största sannorlikhet var Pehr Bryngelsson far till Johannes Pettersson kallad "Perse-Johannes" (f. 1805) och även brodern Anders Pettersson (f. 1802).
Perse-Johannes och Stina Svensdotter (f. 1801) får dottern Johanna (f. 1834). Anders Pettersson och hustrun Maria Andersdotter får fyra barn varav en son som också hette Johannes (f. 1834). Båda dessa familjer bor på Långöholm under 1800-talet.
Perse-Johannes dotter Johanna gifter sig 1855 med Anders Johansson - kallad "Järp-Anders" (f. 1832), 1864 bosätter de sig/tar över gården, tre år innan järnvägen byggs. Sonen August föds 1856.
1880 tar August över gården. August och hustrun Anna-Maria kallad "Anne-Maj" Svensdotter (f. 1859) får sonen Martin 1894, min farfar. Sonen Evert (f. 1937) följer därpå och sedan idag Christer Johansson som då blir gårdens 7:e generationen.
* Åbo är en brukare av åborätt. Åborätt är en juridisk term som avser rätten att bebo ett hemman.