Värmlandstur och Värmlandssläkt

Under en semestertur i Värmland nyligen råkade jag passera Molkom och Nyeds kyrkogård.
På nätet hittade jag en bild upplagd av Nyeds hembygdsförening (Wermlandsbilder.se) som visar min farmors halvsyster Elins (f. Kröök) gravsten på Nyeds kyrkogård, och faktiskt hittade jag den när vi stannade till där efter ett bad i Molkomsjön också.
Där vilar även maken Olof Johansson (som man kan se var 14 år äldre) och sonen Åke f. 1921 som var min pappas kusin.
Om min farmors halvsyster Elin har jag skrivit ner det jag hittat här och här.

Åke var alltså bara 4 år gammal när hans mamma dog, 35 år gammal 1926.
Enligt begravningsinbjudan ser det även ut att finnas ett ytterligare barn: Märta, men om henne vet jag inget. Om hon var storasyster bör hon varit född 1920, annars senare på 20-talet. Den fjärde personen på gravstenen här tänker jag skulle kunna vara Åkes hustru.

Enligt gravstenen dog Åke 2004, 83 år gammal.

Vid Nyed kyrka en varm och vacker julidag.

Kröke-Lotta -eller Knôka-Lotta på Munkabacken

Teckning av Torsten Andersson från Bitterna, ur skriften "Öster o VästerBitterna, Förteckning över gamla boplatser samt historier och berättelser av Torsten Andersson m.fl."

Lotta Andersdotter-Krök var min farmors faster, född 1859, två år yngre än min farmors far och med en fem år yngre bror. Liksom min farmors far Svante var hon född i utkanten av de s.k. Svältorna, på Krökemosse, Tålanna, i Bitterna.

När hon är 24, 1883, flyttar hon med sina föräldrar till Munkabacken i Bitterna där hon lever till sin död år 1923, 63 år gammal. Vad jag vet var hon aldrig gift och fick inga barn.
Min farmor ville ibland på 70- och 80-talet åka till Munkabacken för att plocka blommor på den plats där hennes farföräldrar och faster bott.
Som jag minns det fanns inte mycket mer spår än en jordkällare och någon stengrund kvar av deras liv då.

Men här nedan är en nedtecknad berättelse om denna Lotta av Bitternabon Torsten Andersson. Texten är hämtad ur skriften "Öster o VästerBitterna, Förteckning över gamla boplatser samt historier och berättelser av Torsten Andersson m.fl." 

(finns att låna på UB i Gbg).
Jag hoppas att Torsten om han levt inte haft något imot att jag skrivit ner och lagt upp hans berättelse här.

Den är nedskriven av honom runt år 1990:

"Kröke-Lôttas uthus och brunn

"Kärt barn har många namn och den här Lôtta hade fler, men för säkerhets skull får detta räcka. Hon bodde på gränsen till Hackebergs-skogen. Stugan står delvis kvar än idag. Kanske i viss mån beroende på att den byggdes till med ett rum omkring 1920. Förut var den inte större än ett rum, plus en liten förstuga. Den här tillbyggnaden har sin särskilda historia. Lôtta skröt över att ha gjort den själv. "Ja ha böggt te en änne" sade hon. Nu var det så att hon mellan varven gick till kyrkan. Detta behagade dåvarande prosten som kom på besök emellanåt till Lôtta. Han var den ende som släpptes in i det nybyggda. Det blev ett slags heligt rum. Följden blev att man sa att ingen mer än prosten släpptes in i Lôttas ände.

Hon var emellertid mångkunnig, mest känd för sin matlagning vid kalas. "Kokessa" kallades hon då. Ystningen av julost var också något som Lôtta var specialist på. Och Gud nåde den som sa emot henne. Det var just vid ystning som hon fick sitt smeknamn Knôka-Lotta. Det var en gammal fin tradition att ysta julost hemma, det var då som nu en ädel konst att göra god ost, men Lôtta kunde detta. Mjölken värmdes till en viss temperatur och sedan sattes ostlöpe till plus en del hemliga ritualer. Alltnog den ostmassa som blev följden skulle sedan ner i en plåtburk med hål i botten för att vasslen skulle rinna ut. Men innan dess skulle ostmassan placeras i en linneduk som sedan skulle knôkas ner i burken. Det var här Lôtta kommenderade: "Knôka bara, knôka allt va I orkar". Så blev det Knôka-Lotta.

Så kommer den egentliga historien. Det var på ett födelsedagskalas. Lôtta var kokessa. (Jag var själv med som 7-åring). Allt var frid och fröjd, hennes matkonst prisades i högan sky. Hon hade dock en svaghet; en sup slank ner ibland i ett obevakat ögonblick. Sånt hade ju folk överseende med. För det mesta gick det bra, men den här gången hade hon tydligen tagit för mycket. Fram mot gryningen när alla lagom upprymda skulle gå hem hörde det till god sed att gå ut i köket och tacka Lôtta för allt det goa. Hon var försvunnen. Så småningem hittades hon i ett saligt rus i en soffa uppe på vinden. Men vad kan inte gubbar i ett upprymt tillstånd hitta på! Jo, en skottkärra hittades och här på placerades Lôtta utan större protester. Så vidtogs hemfärden under jubel och sång. Det var ungefär en kilometers färd. Att vägen var knagglig ibland gjorde inget. Villiga händer hjälpte upp henne igen.

Det kunde ju ha räckt med den här hemfärden, men enligt historien så hade prosten fått bud efter sig att Lôtta blivit skjuten men var vid liv, samt att han hastat dit. Jag kan inte intyga sanningshalten i detta, men så berättas det."

–Nedtecknat av Bitternabon Torsten Andersson runt år 1990.

Ur "Öster o VästerBitterna, Förteckning över gamla boplatser samt historier och berättelser av Torsten Andersson m.fl."

Jordkällare, Munkabacken idag
(med bedagat älgtorn ovanpå, mitt foto).

En Jul- och Nyårshälsning från en annan tid

Jul- och nyårshälsning till Familjen Martin Johansson från Värmland, närmare bestämt Molkom och Nyeds kyrka. Det var till Värmland min farmors halvsyster Elin Kröök flyttade efter hon gift sig och där som hon dog tidigt i livet. Hon hann få två barn och jag tror ena barnet hette Åke (pappas kusin, eller halvkusin om man ska vara noga). Mannen som blev änkeman efter Elin hette Olof G. Johansson, kanske är det han som är "Olle" på kortets baksida. Vilka de andra som hälsar är vet jag inte. En möjlighet är att Stina är Åkes fru (som vuxen) och Sören deras son –i så fall min syssling.
Kortet är inte daterat, poststämpeln inte synlig, men om min gissning stämmer borde det vara från 50-talet.

"God Jul o Gott Nytt år önskas av Olle, Stina, Åke o Sören." lyder hälsningen på kortets baksida.

Anna Kröks liv och familj:

En bild av Anna på äldre da´r, med familj (vid det här fototillfället inte alltför muntra). Fr.v. bör det vara yngste sonen Sven, äldste sonen Reed, Anna själv och dottern Valborg. Sittande t.h. maken Carl. Fotot från -30/-40-tal.

Min farmors halvsyster Anna, född Krök, det här är vad jag vet om hennes liv:
1886, den 4 Februari föds Anna som tredje barnet till Svante och Maja-Stina på Vantaberget. Hennes äldre bror Axel är då 4 år och familjens andra barn har sex månader tidigare dött i bröstfeber (lunginflammation), också det var en flicka som bar namnet Anna. Två år senare får Anna en lillasyster, Gerda. Det året reser också fadern, Svante, till Amerika för att arbeta. 1 1/2 år senare kommer han åter igen. Vid 4 års ålder, 1890, får Anna ytterligare en syster, Elin och 1 1/2 år därefter gör fadern en ny Amerikaresa. Den sommaren, när Anna är 5 och fadern är bortrest dör storebror Axel vid 9 1/2 års ålder. Strax innan årsskiftet samma år kommer Svante åter igen från Amerika. Men Annas mor Maja-Stina är sjuk och den 3 Februari, dagen innan Annas 6-års dag dör modern i lungsot vid 33 års ålder.

Svante Kröks föräldrar, Johanna och Anders:

Detta är Svante Kröks föräldrar Anders och Johanna, alltså min farmors farmor och farmors farfar. Anders och Johanna från Krökemosse, senare flyttade till Munkabacken, Bitterna. Begravningsinbjudningar hittade på vinden på Vantaberget.

"Inbjudes att med Eder närvaro hedra min älskade maka Johanna Andersdotters Begrafnings-Akt å Munkabacken, Öster Bitterna, Fredagen den 11 Februari 1910.
Anders Svensson."

"Tillkännagives att vår älskade fader Anders Svenson stilla och fridfullt afled den 9 december 1910 i en ålder av 81 år, 7 månader och 23 dagar. Djupt sörjd och saknad av oss samt öfriga släktingar och vänner. Inbjudes att öfvervara begrafnings-akten, Söndagen den 18 december 1910.
Barnen.
Samling sker i sorgehuset, Munkabacken."

Någonstans tror jag mig även ha sett en bouppteckning efter dessa släktingar på Munkabacken, men det var några år sedan nu, och vart denna är nu är höljt i dunkel...

En sommar på 20-talet

Till Fröken Ester Andersson Vantaberget V. Bitterna Wedum

"Mösseberg d. 5 Aug.
Ja, nu har jag snart varit här i 4 veckor å då ska jag resa hem om det går som jag tänkt. De bästa hälsningar och tack för ...breven (?).
Vänligen Anna"
Ett vykort till farmor från Anna, halvsystern. Från Mössebergs Bad. Årtal i poststämpeln är oläsligt, men kortet är tryckt 1923, så det bör vara från någon gång på 20-talet, efter det, kan tänka (men innan 1928 då farmor gifte sig och sedan inte var fröken mer). Varför var då Anna där? Inte är hon väl på husmorssemester i hela 4 veckor? Är hon/har hon varit sjuk? Vid 1800-talets slut var många av gästerna här lungsjuka. Är det anledningen för Anna också på 20-talet? Är hon liksom sin mor och systern Gerda Charlotta, som båda dog i lungrelaterade sjukdomar, lungsjuk? Dock verkar det som Anna tillfrisknade och fick leva.

Anna Krök fyller 50

"Anna 50 år 1936" står det vid den här bilden i albumet. Det stämmer med födelseåret att det är farmors äldre halvsyster Anna, gift Andersson, det här. Jag tycker också ett det ser ut att stämma utseendemässigt att detta är samma kvinna 7 år tidigare, som jag trott.
Dagen innan hennes sexårsdag dog Annas biologiska mor  i lungsot. Jag undrar om hon tänker på det här? Hennes barndom kunde inte ha varit helt lätt. Far i Amerika från och till. Hon mister också en lillebror (halvbror) när hon är 13 och en lillasyster när hon är 15, Gerda Charlotta. Det är den syster, det syskon som står henne närmast i ålder. När hon är 40 dör ytterligare en lillasyster, Elin, till henne. Själv blir hon 66 år gammal och dör 1952.  På 50-års dagen har hon i alla fall fått gott om blomster.

Vantaberget

Vantaberget förr, fast det är rätt så lätt att känna igen som det ser ut idag. Personer i bild fr. v: en bror till farmor, Sanfrid (eller möjligen brodern Ernst), sedan farmor som ung, hennes mamma "Vanta-Maja" och far Svante Krök.
Kanske är detta taget innan farmor gifte sig, någon gång i början eller mitten av 20-talet, när hon är kring tjugo.
Jag minns att jag har sett den här bilden förr, tillsammans med farmor, och tänkt att det där trädet man ser måste vara bra gammalt efter som det står en stor kastanj på samma plats nu. Men när jag tittar efter ordentligt ser jag att det där är ju eklöv, så det är faktiskt inte samma träd. Någon gång måste istället en kastanj ha planterats på samma plats.

Bror Sanfrid - eller kanske Ernst och farmor Ester.

Vanta-Maja och Svante Krök.

Sanfrids handstil. En julhälsning till farmor Ester från Tyskland 1913.

Atlas för Skolan och hemmet

 Det här är Svante Kröks atlas. Atlas för Skolan och Hemmet med "24 kartor i färgtryck". Från 1874. Den är välanvänd.

 Längst ner i hörnet på kartan över Norra Amerika står det skrivet "Svante Krök Wantaberget". Var det över denna han satt och planerade amerikaresan? Eller amerikaresorna, för det verkar som han var där två vändor. Första gången troligen 1888–1889 och vad det verkar en gång till 1891 – 1893, det var samtidigt som hans första fru låg hemma och dog i lungsot, i februari 1892.

 Förmodligen var Svante under någon eller båda av dessa perioder i Boston, Mass.

I slutet av atlasen står det Svante Krök, Vantaberget,V. Bitterna Laske Vedum. Men på Försättsbladet står det både Ester Valborg och Ernst Hjalmar. På en sida inuti står det också Maja Krök. Kartboken gick i arv från Svante till barnen, både farmor och hennes äldre bror Ernst hade den nog i småskolan.

Svante på Vantaberget

Svante Krök, eller Svante Andersson-Krök, eller Svante Kröök.
Det står olika i olika handlingar, men han var farmors far, och här poserar han framför hemmet någon gång i början av 1900-talet med sin andra fru (min formors mor) Maja, eller Maja-Stina.

Vantaberget idag, ungefär samma vinkel, vinter 2010, foto: Ann Sparén.

Allt om Svante här, eller allt jag vet i alla fall.

Farmors systerdotter

Annas (och Carls) dotter Valborg gifter sig 1944. Det var farmors systerdotter.
Valborg blev vad tiden led boss i skolköket i Vara, som jag minns det, i min barndoms 70-tal. Kokerska kanske titeln var, i alla fall verkade det vara hon som bestämde vilken sorts falukorv och kålpudding som skulle ligga på våra tallrikar.

Bröllop och sorg på Vantaberget

 Bröllop mellan Anna och Carl, den 30 Oktober 1913. Det var samma höst som Sanfrid var på sjön så kanske, kanske inte att han var med på sin systers bröllop. I alla fall var det bara 3 veckor senare som han skickade vykort hem från Tyskland.
Hösten 1913, när Svante och Maja ordnade bröllop på Vantaberget var min farmors halvsyster Anna 27 år gammal.
Maja-Stina, "Maja" var styvmor. Annas egen mor dog i lungsot den 3 feruari 1892. Den biologiska mamman hette också Maja-Stina (f. Jakobsdotter, två fruar med samma namn!), hon var bara 33 år gammal och Svante var 34 när han miste hustru. Döttrarna var 5 och 1 år gamla.

Vigsel emellan Elin Kröök och Olof

Här är det bröllop på gång mellan farmors halvsyster Elin som ska gifta sig med en Olof. I april 1919 står bröllopet i Long, Vara och Anna och Karl, det måste vara storasyster Anna med man det, som står för det hela.

Elin flyttade till Värmland med Olof och bosatte sig, men dör bara 7 år senare, 1926, endast 35 år gammal.

Farmor firar 40

Ett tjusigt födelsedagskort  med guldmönster till Fru Ester Johansson på 40-års-dagen år 1944.
Lyckönskningarna är från:
Anna och Adolf – kan detta möjligen vara farfars äldre bror född 1887 med fru?
Anna och Karl – det var farmors äldre halvsyster med man.
Valborg och Tage – det är farmors äldre halvsysters dotter med man.
Agnes och Einar – vilka är det? Barn till Anna och Karl eller Anna och Adolf kanske?

Ester och Sanfrid Krök 3, Fröken Ester Krök

 Nu är Sanfrid på vift igen, fast inte så långt den här gången, i Axvall. Vad gjorde han där? Gick på folkhögskola? Lantbrukskola? Gjorde han militärtjänsten? Eller var det bara en utflykt? Det är våren 1915, han är 21 och farmor har blivit "Fröken Ester Krök", hon fyller 11 år. På kortet står det: Axvall den 2 Maj 1915. Hjärtlig gratulation på födelsedagen den 3 Maj. Jag har hällsa och mår bra. Många Hälsningar. Vänligen Sanfrid.
Vad huset på bilden föreställer borde väl inte vara omöjligt att lista ut...

Ester och Sanfrid Krök 2, Flickan Ester Krök

En månad efter förra vykortet kommer ett julkort från Sanfrid till "Flickan Ester Krök", nu har han kommit till Ueckermunde i norra Tyskland, mot polska gränsen. Kortet är daterat Ueckermynde den 21/12 1913 och sedan: jag har hällsa och mår bra. Sanfrid God Jul

Fröhliche Weihnachten, God Jul.

Ester och Sanfrid Krök

Ett vykort hem, från Sanfrid.

Kuxhaven den 20/11 -13, står det på kortet, och sedan:
"Jag har hällsan och mår bra hoppas att i mår bra hemma också. Vi ska gå till Emden men måtte gå in här för storm så jag vet inte presis när vi kommer till Sverige igen det har nu hållit på att blåsa i en tie dar. Sanfrid."
1913 var farmor Ester 9 år. Storebror Sanfrid som väl var ute på sjön var då 19. 

Cuxhaven

Cuxhaven i norra Tyskland, vid floden Elbes mynning.