Om första skolan i Bitterna

I "Hågkomster från folkskola och folkundervisning", med underrubriken "skildringar av f.d. elever och lärare" av B. Rud. Hall från 1937 kan man läsa om den första skolan i Bitterna på 1800-talet.

Under rubriken "Första folkskolan i Bitterna pastorat, Västergötland" av Lärarinnan Edit Svensson, Hjo kan man ta del av olika turer kring skolans uppstart.

Där går att läsa t.ex.

"Den nya byggnaden å Varpekullen inrymde såväl skolsal som lärarbostad. Den senare utgjordes av ett par rum i husets ena ända, och skolan var inrymd i den andra. Enligt uppgift, som en gammal minnegod gubbe lämnat mig, var skolrummet 15 alnar långt och 12 alnar brett samt hade fönster på båda långsidorna. Salen var alltså väl tilltagen, men det behövdes också, ty barnantalet var stort. Det var ofta ett par hundra barn som undervisades där på en och sanma gång, och då blev det ju inte så stor golvyta precis för varje barn, inte mer än ungefär  1/3 kvm., så man förstår, att de växande hade det lika trångt som packade sillar. Avklädningsrum fanns icke."

Här torde t.ex. min farmors far Svante Krök och min farfars far August som båda var födda runt 1856  ha gått för omnämnde läraren Fogelqvist som inte avgick förrän 1874.
Skolan startades i maj 1847.

Ovan ur "Hågkomster från folkskola och folkundervisning", med underrubriken "skildringar av f.d. elever och lärare" .

Farsfars far och farfars farfar

Anna-Maria "Anne-Maja" och August, min farfar Martins föräldrar.

Min farfar Martins far – August, ovan.
Johan August Andersson tillsammans med farfars mamma Anna-Maria.
Och här är huset han bodde i. Det större av de två små husen bakom ladugården på ett 50-tals flygfoto. Ladugården är kvar, men båda stugorna är rivna nu.
Han hette August Andersson och var född 1856 på Hjärpaliden/Järpaliden, någonstans i Bitterna, för att sedan flyttat till Tjockamossen/ Långöholm. Av det namnet, "Tjockamossen" kan ju misstänkas att det inte var de allra bördigaste markerna då...
  Farfars farfar, alltså Augusts far verkar ha flyttat runt en del del och bott på både Hjärpaliden, Kartegården, Långöholm och Myrledet (Svenljunga). Han kallades Järp-Anders. Alltså: Järp-Anders från Hjärpaliden får man väl tro, där han själv kanske var född? Där föddes också farfars far August. Sedan flyttades det lite hit och dit och så till Långöholm som farfars far August sedan tog över. Så får man väl tro att det varit?
Där mellan stuga och ladugård på Tjockamossen, eller Långöholm måste han i alla fall ha traskat ihop med hustru Anna-Maja (Anna-Maria) som var tre år yngre, född 1859 och från Hjältagården, Tålanna (i Väster Bitterna). De fick 8 barn, varav två som dog och sex pojkar som levde till vuxen ålder (mellan 1882 och 1896). Äldsta pojken var Johan och min farfar var en av två tvillingpojkar, Axel och Martin, som var yngst.
Farfar Martin hette Johansson, men farsan August hette Andersson, alltså måste någon av dom bytt namn från Andersson till Johansson... Man undrar hur detta kom sig?
  Farfars far August dog 1932,  fem år innan pappa föddes. Anna-Maja levde till -45 och blev ihågkommen som en liten krokig och mörkklädd gumma.

Gravsten på Bitterna kyrkogård. Under mossan syns texten: Aug. Andersson 1856 - 1932 Hustru Anna-Maria 1859 - 1945 Långöholm Foto taget 2011.