Pengar hem från Amerika

10 dollar eller 37 kr. och 30 öre skickade min farmors far Svante Krök hem till familjen i Bitterna när han var över i Amerika 1889 (Massachusetts). Kanske kom det mer pengar än detta men det är denna  "money order" som finns kvar idag.

2475 kr. är det i dagens penningvärde, men - 37 kr vid denna tid motsvarade lön för lika lång arbetstid som 38 615 kr. gör idag* så räknar man så var det en ansenlig summa!

(*manlig industriarbetare, källa historicalstatistics.org)

Om första skolan i Bitterna

I "Hågkomster från folkskola och folkundervisning", med underrubriken "skildringar av f.d. elever och lärare" av B. Rud. Hall från 1937 kan man läsa om den första skolan i Bitterna på 1800-talet.

Under rubriken "Första folkskolan i Bitterna pastorat, Västergötland" av Lärarinnan Edit Svensson, Hjo kan man ta del av olika turer kring skolans uppstart.

Där går att läsa t.ex.

"Den nya byggnaden å Varpekullen inrymde såväl skolsal som lärarbostad. Den senare utgjordes av ett par rum i husets ena ända, och skolan var inrymd i den andra. Enligt uppgift, som en gammal minnegod gubbe lämnat mig, var skolrummet 15 alnar långt och 12 alnar brett samt hade fönster på båda långsidorna. Salen var alltså väl tilltagen, men det behövdes också, ty barnantalet var stort. Det var ofta ett par hundra barn som undervisades där på en och sanma gång, och då blev det ju inte så stor golvyta precis för varje barn, inte mer än ungefär  1/3 kvm., så man förstår, att de växande hade det lika trångt som packade sillar. Avklädningsrum fanns icke."

Här torde t.ex. min farmors far Svante Krök och min farfars far August som båda var födda runt 1856  ha gått för omnämnde läraren Fogelqvist som inte avgick förrän 1874.
Skolan startades i maj 1847.

Ovan ur "Hågkomster från folkskola och folkundervisning", med underrubriken "skildringar av f.d. elever och lärare" .

Adel i Bitterna

Enligt uppgifter som jag fått av släktforskaren Bertil Svensson, Hemsjö (vars fru Inga-Lena Svensson är min pappa Everts syssling) så ska det bakåt på min farmors far Svante Kröks sida till min förvåning finnas adel.
Svantes farmor Lena Sophia ska ha varit dotter till en adelsdam – Henrietta Vilhelmina Belfrage, från Västra Tunhem, som gifte sig med hemmansägare Halvard Dahlqvist från Värmland.
De bosätter sig i Bitterna.
I boken "Bitterna-bygden"* finns omnämnd en Henrika Dahlqvist, född Belfrage, från Hulegården. Där står att denna Henrika omtalas i början av 1800-talet som jordemoder. Med största sannolikhet är det samma kvinna, alltså min farmors farfars mor som under 1800-talets tidigare hälft (hon var född 1774) hjälper barn i Bitterna till världen.

Om adelssläkten Belfrage kan man se mer här. Där ser man då också att Belfrage ursprungligen är en skotsk adelsätt som inkom till Sverige 1624 med stamfadern Hans Belfrage.
Hans Belfrages mor Jonetta Balram var i sin tur av ätten Stuart (eller Steward som alternativ stavning). Huset Stuart var inget mindre än ett skotskt kungahus som regerade både Skottland och England. 

Om detta stämmer (och jag har inte sett något som tyder på att det inte skulle göra det) så innebär det att jag och min farmors far skräddare Svante Krök i rakt nedstigande led alltså skulle vara släkt med skotska kungahuset!
I förlängningen t.o.m. högst troligt med ingen mindre än drottning Maria Stuart – Mary, Queen of Scots (även om jag inte har alla led klart för mig här och just det väl inte är i rakt nedstigande). Hade Svante i sitt strävsamma liv någon aning om sitt något utspädda, men ändå blåa blod? Man undrar. Jag får väl gräva vidare i detta framöver. Bakåt på Henrietta Vilhelmina Belfrages sida vimlar det dessutom av adliga namn såsom Friedenreich och  Stöltenhielm.

Eftersom det här är en bit bakåt i tiden borde det finnas fler Bitternabor som delar dessa rötter. Lena Sophia var född år 1800 och gifte sig med Sven "Kröken" Andersson,  Krökesmosse/ Karla Tå. De fick sju barn varav två dog som små.

Bild på Drottning Mary Stuart innan hon blev fängslad, och sedan dömd till döden och avrättad genom halshuggning år
1587.

* "Bitterna-bygden" av Hilding Johansson.

Svante Krök i Amerika

Lite fler detaljer om om hur Svante Andersson Krök tog sig till Boston första gången.

Den 6 april 1888 reste han med fartyget 'Romeo' från Göteborg till Hull i England. Resan ska ha tagit 2-3 dagar.

Källa: Göteborgs poliskammare, Arkiv Digital

Detta var den vanligaste vägen vid denna tid enl. Wikipedia.

Romeo

Från Hull tog man tåget till Liverpool och här hittar jag Svante igen, nu på ångbåten 'Catalonia' till Boston dit han anländer 23/24 april 1888.

https://familysearch.org/ark:/61903/1:1:KG2S-D3F

Catalonia ägdes av Cunard line sam namngav alla sina fartyg så de slutade på -'ia'.

Förmodligen denna Catalonia som Svante åkte till Amerika med.

Catalonia verkar ha gått på grund i dimman på återvägen från Boston, med samma kapten, Edward Wylie, som förde befälet på ditresan när Svante åkte. Han hamnade inför rätta men verkar ha friats.
She sailed from Boston, U.S., on the 28th April last for Liverpool, with 120 passengers and a general cargo of 1,800 tons. All went well till the 7th of May, when they were approaching the coast of Ireland, the weather being fine and clear.

http://www.plimsoll.org/resources/SCCLibraries/WreckReports/15375.asp

Noterar att det var betydligt färre passagerare från Amerika än på dit vägen. I passagerarlistorna dit hittar man mest unga män, Svante med sina 31 år var bland de äldre.

Vid den  här tiden började man resa mer organiserat, kanske läste Svante en annons som denna:

Gotlands tidning 1882

Enl. Wikipedia rapporterade den amerikanska folkräkningen 1890 att den svenskamerikanska befolkningen närmade sig 800 000 människor, med toppar i invandringen 1869 och 1887. Svante var långt ifrån ensam om att försöka hitta en bättre utkomst.

Anna Kröks liv och familj:

En bild av Anna på äldre da´r, med familj (vid det här fototillfället inte alltför muntra). Fr.v. bör det vara yngste sonen Sven, äldste sonen Reed, Anna själv och dottern Valborg. Sittande t.h. maken Carl. Fotot från -30/-40-tal.

Min farmors halvsyster Anna, född Krök, det här är vad jag vet om hennes liv:
1886, den 4 Februari föds Anna som tredje barnet till Svante och Maja-Stina på Vantaberget. Hennes äldre bror Axel är då 4 år och familjens andra barn har sex månader tidigare dött i bröstfeber (lunginflammation), också det var en flicka som bar namnet Anna. Två år senare får Anna en lillasyster, Gerda. Det året reser också fadern, Svante, till Amerika för att arbeta. 1 1/2 år senare kommer han åter igen. Vid 4 års ålder, 1890, får Anna ytterligare en syster, Elin och 1 1/2 år därefter gör fadern en ny Amerikaresa. Den sommaren, när Anna är 5 och fadern är bortrest dör storebror Axel vid 9 1/2 års ålder. Strax innan årsskiftet samma år kommer Svante åter igen från Amerika. Men Annas mor Maja-Stina är sjuk och den 3 Februari, dagen innan Annas 6-års dag dör modern i lungsot vid 33 års ålder.

Elin Sofia Kröök

Elin var en av min farmors två halvsystrar – Elin Sofia Kröök. Här gifter hon sig, och mindre än sju år senare är det redan dags för inbjudningen till hennes begravning. Under de knappt sju år hon varit gift hann hon få två barn, Åke och Märta. Själv var Elin bara 1 1/2 år gammal när hon själv blev moderlös 1892. Nu upprepar sig historien när hennes egna småbarn blir moderlösa 1926.
Invid denna vackra kyrka, Nyed, blir Elin begravd.

Dottern Elin blev den sista av Svante Krööks barn som han fick se begravas innan han själv dog. Fem av hans nio barn dog före honom själv, fyra som minderåriga (Axel, Anna, Gerda och Sven Martin – inga av dessa, alla syskon till min farmor – hade jag hört talas om innan de dök upp i kykböckerna). Jag undrar om Svante hade möjlighet att ta sig till denna begravning, i Värmland. Troligt är väl att han vid denna tid är för gammal för att ge sig ut på en sådan resa, sju år senare går han själv bort. 

Svante Kröks föräldrar, Johanna och Anders:

Detta är Svante Kröks föräldrar Anders och Johanna, alltså min farmors farmor och farmors farfar. Anders och Johanna från Krökemosse, senare flyttade till Munkabacken, Bitterna. Begravningsinbjudningar hittade på vinden på Vantaberget.

"Inbjudes att med Eder närvaro hedra min älskade maka Johanna Andersdotters Begrafnings-Akt å Munkabacken, Öster Bitterna, Fredagen den 11 Februari 1910.
Anders Svensson."

"Tillkännagives att vår älskade fader Anders Svenson stilla och fridfullt afled den 9 december 1910 i en ålder av 81 år, 7 månader och 23 dagar. Djupt sörjd och saknad av oss samt öfriga släktingar och vänner. Inbjudes att öfvervara begrafnings-akten, Söndagen den 18 december 1910.
Barnen.
Samling sker i sorgehuset, Munkabacken."

Någonstans tror jag mig även ha sett en bouppteckning efter dessa släktingar på Munkabacken, men det var några år sedan nu, och vart denna är nu är höljt i dunkel...

Samme man?

Är detta samme man? Jag tror det. Jag tror det är Svante Krök till vardags och till fest, eller i alla fall uppklädd och uppsträckt för fotografering till höger, samt något yngre än vardagsvarianten till vänster. Jag tror att det skiljer ungefär 10 år, lite drygt. På högra bilden framför sin stuga runt 1920. Den vänstra skulle kunna vara tagen runt 1930. Svante dog 1933, vid 76 års ålder.
Nedan syns bilden i sin helhet. Man kan ana var alla stenmurar fått sitt råmaterial från. Och vilket slit det var. En bild av vardagen får man också om man tittar närmre på hur lappade hans arbetskläder är. Åkern kan jag inte placera, det kan vara invid huset, men också någon annanstans, inte mycket att gå på.
Även mustaschen hans är något mer vildvuxen på äldre dagar.

Vantaberget

Vantaberget förr, fast det är rätt så lätt att känna igen som det ser ut idag. Personer i bild fr. v: en bror till farmor, Sanfrid (eller möjligen brodern Ernst), sedan farmor som ung, hennes mamma "Vanta-Maja" och far Svante Krök.
Kanske är detta taget innan farmor gifte sig, någon gång i början eller mitten av 20-talet, när hon är kring tjugo.
Jag minns att jag har sett den här bilden förr, tillsammans med farmor, och tänkt att det där trädet man ser måste vara bra gammalt efter som det står en stor kastanj på samma plats nu. Men när jag tittar efter ordentligt ser jag att det där är ju eklöv, så det är faktiskt inte samma träd. Någon gång måste istället en kastanj ha planterats på samma plats.

Bror Sanfrid - eller kanske Ernst och farmor Ester.

Vanta-Maja och Svante Krök.

Brockton, Massachusetts

Brockton Mass.
Det var hit min farfars bror Johan emigrerade, ca. 10 mil från Boston, och kanske hans bröder och andra släktingar också? Farmors far Svantes två resor till Amerika gick t.ex. till Boston. En snabb sökning på nätet säger att Brockton lockade många svenska emigranter. En doktorand i historia hävdar här att de senare Amerika-emigranterna efter 1890 främst var lockad av städerna, och industristaden Brockton med t.ex. skoindustri lockade många svenskar. Vid sekelskiftet 1900 hade staden 100 000 inv. varav en tredjedel (!) var svenskar.

1929

Gruppbild. 1929 står det skrivit (som enda information) på kortet. Också lite detektivarbete: när jag tittar efter ser jag att det är farmor och farfars hus, glasverandan, de står framför, Långöholm. Måste vara helt nybyggt (de gifte sig -28), visst ser det ut som det t.o.m. är omålat?

Längst till vänster farmor Ester, det är året innan äldste sonen Rune föds, hon är 25 år. Det måste vara farfar som står lite bakom henne i hatt.

Den här äldre kvinnan är med på flera foton i albumet. Jag tror det är farfars mor "Anna-Maja" som levde till -45. Bredvid henne, lite bakom, står en annan äldre kvinna:

Skulle det kunna vara farmors mor, Maja-Stina?

den yngre mannen i bakre raden t.v. skulle kunna vara farfars tvillingbror Axel.

Här är dom ju igen! Den här bilden är av allt att döma (bakgrunden, papperkvalitet och färgtonen) tagen vid samma tillfälle. Och visst är det samma gubbar! Varför plockar man då ut dessa tu ur gruppen och ställer framför farmor och farfars nybyggda hus? Kan det möjligen vara farfars far August (till vänster) med...en bror (till höger) detta?

Atlas för Skolan och hemmet

 Det här är Svante Kröks atlas. Atlas för Skolan och Hemmet med "24 kartor i färgtryck". Från 1874. Den är välanvänd.

 Längst ner i hörnet på kartan över Norra Amerika står det skrivet "Svante Krök Wantaberget". Var det över denna han satt och planerade amerikaresan? Eller amerikaresorna, för det verkar som han var där två vändor. Första gången troligen 1888–1889 och vad det verkar en gång till 1891 – 1893, det var samtidigt som hans första fru låg hemma och dog i lungsot, i februari 1892.

 Förmodligen var Svante under någon eller båda av dessa perioder i Boston, Mass.

I slutet av atlasen står det Svante Krök, Vantaberget,V. Bitterna Laske Vedum. Men på Försättsbladet står det både Ester Valborg och Ernst Hjalmar. På en sida inuti står det också Maja Krök. Kartboken gick i arv från Svante till barnen, både farmor och hennes äldre bror Ernst hade den nog i småskolan.

Svante på Vantaberget

Svante Krök, eller Svante Andersson-Krök, eller Svante Kröök.
Det står olika i olika handlingar, men han var farmors far, och här poserar han framför hemmet någon gång i början av 1900-talet med sin andra fru (min formors mor) Maja, eller Maja-Stina.

Vantaberget idag, ungefär samma vinkel, vinter 2010, foto: Ann Sparén.

Allt om Svante här, eller allt jag vet i alla fall.

Bröllop och sorg på Vantaberget

 Bröllop mellan Anna och Carl, den 30 Oktober 1913. Det var samma höst som Sanfrid var på sjön så kanske, kanske inte att han var med på sin systers bröllop. I alla fall var det bara 3 veckor senare som han skickade vykort hem från Tyskland.
Hösten 1913, när Svante och Maja ordnade bröllop på Vantaberget var min farmors halvsyster Anna 27 år gammal.
Maja-Stina, "Maja" var styvmor. Annas egen mor dog i lungsot den 3 feruari 1892. Den biologiska mamman hette också Maja-Stina (f. Jakobsdotter, två fruar med samma namn!), hon var bara 33 år gammal och Svante var 34 när han miste hustru. Döttrarna var 5 och 1 år gamla.