Nyss-historia

Även det som hände relativt nyss (nåja, 30 år sedan nu) är och kommer att bli historia. På 1980-talet byggdes mitt hus till med en lite modernare del på intiativ av min pappa Evert och med slutbesiktning 1989) och när ett skåp togs bort dök den här namnteckningen från snickaren 1996 upp. Många lager i ett gammalt hus.

Elgare torvströ AB

Min farmors bror Sanfrid Andersson hade under en period arbete på den torvströfabrik som låg inte alltför långt  från hans hem i Bitterna. Om denna hittar jag följande information genom Herrljunga bygdegårdsförening*: 

Torvströfabriken anlades som bolag 1904 vid Elgare mosse av Karl Andreasson, Remmene. 1905 uppfördes fabriken och 1906 även ett bostadshus. Då började även fabrikationer av torvbalar. Torv togs ur mossen. Tidigt sysselsattes och ända in på 1920-talet 50-60 personer under högsäsong. Torv pressades och fraktades på järnvägen som går intill fabriken. Bönderna hämtade själva torvströ till sina djur på gårdarna. 1950 slutade tillverkningen av torvströ. I mars 1974 förstördes fabrikslokalen genom en brand. Senare fick brandkåren i uppgift att bränna ned förmansbostaden.

Ett arbetsintyg ur gömmorna: "Att arbetaren Sandfrid Andersson från Wantaberget West Bitterna socken Skaraborgs län arbetat vid härvarande Torvströfabrik i fyra års tid tills dato avgår nu på egen begäran och har under nämna tid utfört sina arbeten till min fulla belåtenhet, i förening med ett gott och hedrande uppförande, varför jag honom till det mesta vill rekommendera.
Elgare Torvströfabrik den 3 oktober 1917
Alex. Bäckman arbetschef."

Bild fr. digitalmuseum.se Elgareds torvströfabrik, aug. 1923.

Teckning av Torsten Andersson 1982, ur "Öster- o Västerbitterna".

"Mitt i Hackebergsskogen låg en blomstrande industri" skriver bygdeskildraren Torsten Andersson** och vidare "Där fyra socknar möts Öster Bitterna, Herrljunga, Fölene och Lekåsa, låg nämligen en torvfabrik Elgare Torvströ AB, som under högsäsong sysselsatte bortåt 50 män och kvinnor." Torsten skriver vidare: "Historierna som florerade var många. En var om en luffare som klagade över att lönen var för dålig hos basen. Du, sa basen, som är så förbannat lat ska få än mindre istället. Svaret blev: Dä ger jag fan i bara det blir en ändring."

* Enl. Herrljungabygdens bygdegårdsförening är uppgifterna hämtade från Herrljungaboken (1958) och boken "Minnen och händelser", Curt Tubin. 

** Ur "Öster o Väster Bitterna, förteckning över gamla boplatser samt historier och berättelser." av Torsten Andersson m.fl. 1991.

Axel och Märta

Axel och Märta i vigselboken.

I 1933-års vigselbok hittar jag min farfars tvillingbror Axel, hemmansägare från Långöholm, Öster Bitterna och Märta Lager, Vantaberget*. De gifter sig den 25 Maj detta år. Axel är redan 38, nästa 39 år gammal och Märta är 10 år yngre, 29. Den 7 Juli flyttar Märta Johansson* (f. Lager) till Långöholm. Men äktenskapen blir kort och verkar inte lyckligt. Enligt uppgift ska de ha skilt sig hösten 1937. Och 1938 får Märta en dotter med sin nye man (får man förmoda, vet inte när de gifte sig dock), då är hon boende på Vantaberget igen. Den 21 November 1957 dör Axel vid 53 års ålder och Märta går bort först 1990, 86 år gammal, då bosatt i Herrljunga, kanske på ålderdomshem. Hennes barndomshem Vantaberget 1 såldes till nya ägare på 70-talet.

*Född 25/2 1904.

Långö, Långöholm och Vantaberget

 Om ortsnamnen Långö, Långöholm och Vantaberget. 

Ur "ORTNAMNEN I SKARABORGS LÄN PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA AV KUNGL. ORTNAMNSKOMMISSIONEN DEL IX LASKE HÄRAD TERRITORIELLA NAMN" av Ivar Lundahl, från 1962.

Ester, 1986

 

Ester, 82 år, 1986.

Min farmor Ester. En bild tagen* sommaren -86 bara en kort tid innan hon dog i September samma år. Här har jag skrivit ner lite om hennes liv –först på Vantaberget och sedan på Långöhom. 

Fotot ovan är taget vid mitt barndomshem, i trädgården, det som idag har adress Långöholm 2, Bitterna. Bilderna nedan är tagna på Vantaberget, Bitterna (idag adress Vantaberget 2) som var Esters barndomshem, den ursprungliga stugan troligtvis byggd av hennes far Skräddarmästare Svante Krök på 1880-talet.

Ester invid stugan på Vantaberget som en gång var hennes barndomshem, sommaren -86.

Ester på Vantaberget, sommaren -86.

*Foto av Ann Sparén.

Grannar – Vantaberget

En liten stenindustri från tidigt 1900-tal där spåren ännu finns kvar. Någon slags vinch med ett snurrhjul -numera inne i en gran typ. En hög nästan färdighuggna grindstolpar. 

Enligt Skogsstyrelsens inventering ska här ha varit 4 byggnader. Stenhuggaren hette Karl Lager (1871-1947) och var med familj bosatt på Vantaberget 1 intill. En storvuxen man som -tycker ja mig ana kanske inte varit helt lätt att tas med. Någon konflikt eller liknande fanns nog i alla fall mellan mina släktingar på grannfastigheten (idag Vantaberget 2) och även med min släkt bakåt boende på nuvarande Långöholm.

Fler foton på instagram. 

Förr och nu

1950-tal. Flygfoto Vantaberget, Långö, Bitterna.

Mars 2022.

Förr och nu. I många år har det varit granskog där det en gång var beteshagar och uppodlad. Nu är det avverkat. På den höjd där man en gång lär ha gått och spanat efter anfallande danskar. Plötsligt får man nu en känsla av landskapet och bebyggelsen här på ett helt annat sätt - i en tid då granskog var mindre vanligt.

Minst ett par stugor låg här i backen för 100 eller 150 år sedan –Knutes och Brase-Johannas, noga utmärkt av Bitterna hembygdsförening.

Vacker Vantabergetkarta år 1900

Ännu en vacker karta. Från laga skifte, Vantaberget år 1900. Lantmäteriet.

Pengar hem från Amerika

10 dollar eller 37 kr. och 30 öre skickade min farmors far Svante Krök hem till familjen i Bitterna när han var över i Amerika 1889 (Massachusetts). Kanske kom det mer pengar än detta men det är denna  "money order" som finns kvar idag.

2475 kr. är det i dagens penningvärde, men - 37 kr vid denna tid motsvarade lön för lika lång arbetstid som 38 615 kr. gör idag* så räknar man så var det en ansenlig summa!

(*manlig industriarbetare, källa historicalstatistics.org)

Gerda Charlotta och alla döda syskon

Den 29 mars 1901 skrev Provinsialläkare Richard Hagelin ut denna medicin till min farmors halvsyster Gerda Svantesdotter.
Den 9 april förnyas receptet men 10 dagar senare, den 19 april dör Gerda i “bröstlidande", 13 år gammal.
Min farmors far har vid den här tiden fått 8 barn. 4 av dem har han fått begrava som minderåriga, samt även sin (första) hustru. 3 år senare föddes min farmor och många år senare upptäcker jag den här flickans existens. 

Att min farmor hade två halvsystrar och två helsyskon har jag alltid vetat om, men att hon också haft tre ytterligare halvsyskon och en helbror som alla dog som små var nytt för mig till nyligen.
Helsyskonet hette Sven Martin och dog vid 3 1/2 års ålder och halvsyskonen var Axel Robert, Anna och nämnda Gerda Charlotta. Axel Robert blev 9 1/2 år gammal och Anna dog i 1-års åldern.

I denna lilla psalmbok som en gång tillhört flickan Gärda har hon som 11-åring skrivit sitt namn.

Gerda föds den 24 januari 1888. Det finns vid denna tid en storebror och en storasyster till henne i familjen. När hon är ett par månader beger sig pappa Svante till Amerika för att arbeta, lämnar familjen och blir borta i över ett år. När han kommer åter får Gerda strax en lillasyster men när Gerda år runt 3 beger sig fader iväg igen och blir borta nästan ett år. Under denna tid dör storebror och strax efter att fadern kommit hem från sin andra Amerikaresa dör även Gerdas mamma i lungsot. Gerda har nyss blivit 4 år.
1893, när Gärda är 5 gifter pappa Svante om sig och hon får en fostermor och i rask takt tre småbröder. Men 1899 –samma år som Gerda som 11-åring skriver i sin psalmbok- dör minsta brodern Sven Martin, 3 1/2 år och sedan dröjer det alltså inte mer än 1 1/2 år innan Gerda själv som 13-åring lämnar jordelivet.

Insamlande av gamla bilder för bevarande i bygdegården

Bitterna bygdegrupp samlar in bilder på personer som levt i Bitterna förr för att bevaras i bygdegården för framtiden. I samband med detta blev jag ombedd att sätta samman några av bilderna jag har med textinfo kring människor som bott på ställena Långöholm 1, Långöholm 2 och Vantaberget 2.
Här kan man även se dessa:
Långöholm 1:

 

Långöholm 2:

 

Vantaberget:

Vissa bilder som klassfoton och konfirmationsfoton kommer att visas i församlingshemmet vid hemvändardagen (den 28 aug. ska det vara en hemvändardag för Vedum-Bitterna).

Vårvinterbild i Bitterna. Nutid, Vantaberget.

Svante Krök i Amerika

Lite fler detaljer om om hur Svante Andersson Krök tog sig till Boston första gången.

Den 6 april 1888 reste han med fartyget 'Romeo' från Göteborg till Hull i England. Resan ska ha tagit 2-3 dagar.

Källa: Göteborgs poliskammare, Arkiv Digital

Detta var den vanligaste vägen vid denna tid enl. Wikipedia.

Romeo

Från Hull tog man tåget till Liverpool och här hittar jag Svante igen, nu på ångbåten 'Catalonia' till Boston dit han anländer 23/24 april 1888.

https://familysearch.org/ark:/61903/1:1:KG2S-D3F

Catalonia ägdes av Cunard line sam namngav alla sina fartyg så de slutade på -'ia'.

Förmodligen denna Catalonia som Svante åkte till Amerika med.

Catalonia verkar ha gått på grund i dimman på återvägen från Boston, med samma kapten, Edward Wylie, som förde befälet på ditresan när Svante åkte. Han hamnade inför rätta men verkar ha friats.
She sailed from Boston, U.S., on the 28th April last for Liverpool, with 120 passengers and a general cargo of 1,800 tons. All went well till the 7th of May, when they were approaching the coast of Ireland, the weather being fine and clear.

http://www.plimsoll.org/resources/SCCLibraries/WreckReports/15375.asp

Noterar att det var betydligt färre passagerare från Amerika än på dit vägen. I passagerarlistorna dit hittar man mest unga män, Svante med sina 31 år var bland de äldre.

Vid den  här tiden började man resa mer organiserat, kanske läste Svante en annons som denna:

Gotlands tidning 1882

Enl. Wikipedia rapporterade den amerikanska folkräkningen 1890 att den svenskamerikanska befolkningen närmade sig 800 000 människor, med toppar i invandringen 1869 och 1887. Svante var långt ifrån ensam om att försöka hitta en bättre utkomst.

Svante Kröks föräldrar, Johanna och Anders:

Detta är Svante Kröks föräldrar Anders och Johanna, alltså min farmors farmor och farmors farfar. Anders och Johanna från Krökemosse, senare flyttade till Munkabacken, Bitterna. Begravningsinbjudningar hittade på vinden på Vantaberget.

"Inbjudes att med Eder närvaro hedra min älskade maka Johanna Andersdotters Begrafnings-Akt å Munkabacken, Öster Bitterna, Fredagen den 11 Februari 1910.
Anders Svensson."

"Tillkännagives att vår älskade fader Anders Svenson stilla och fridfullt afled den 9 december 1910 i en ålder av 81 år, 7 månader och 23 dagar. Djupt sörjd och saknad av oss samt öfriga släktingar och vänner. Inbjudes att öfvervara begrafnings-akten, Söndagen den 18 december 1910.
Barnen.
Samling sker i sorgehuset, Munkabacken."

Någonstans tror jag mig även ha sett en bouppteckning efter dessa släktingar på Munkabacken, men det var några år sedan nu, och vart denna är nu är höljt i dunkel...

Samme man?

Är detta samme man? Jag tror det. Jag tror det är Svante Krök till vardags och till fest, eller i alla fall uppklädd och uppsträckt för fotografering till höger, samt något yngre än vardagsvarianten till vänster. Jag tror att det skiljer ungefär 10 år, lite drygt. På högra bilden framför sin stuga runt 1920. Den vänstra skulle kunna vara tagen runt 1930. Svante dog 1933, vid 76 års ålder.
Nedan syns bilden i sin helhet. Man kan ana var alla stenmurar fått sitt råmaterial från. Och vilket slit det var. En bild av vardagen får man också om man tittar närmre på hur lappade hans arbetskläder är. Åkern kan jag inte placera, det kan vara invid huset, men också någon annanstans, inte mycket att gå på.
Även mustaschen hans är något mer vildvuxen på äldre dagar.

En sommar på 20-talet

Till Fröken Ester Andersson Vantaberget V. Bitterna Wedum

"Mösseberg d. 5 Aug.
Ja, nu har jag snart varit här i 4 veckor å då ska jag resa hem om det går som jag tänkt. De bästa hälsningar och tack för ...breven (?).
Vänligen Anna"
Ett vykort till farmor från Anna, halvsystern. Från Mössebergs Bad. Årtal i poststämpeln är oläsligt, men kortet är tryckt 1923, så det bör vara från någon gång på 20-talet, efter det, kan tänka (men innan 1928 då farmor gifte sig och sedan inte var fröken mer). Varför var då Anna där? Inte är hon väl på husmorssemester i hela 4 veckor? Är hon/har hon varit sjuk? Vid 1800-talets slut var många av gästerna här lungsjuka. Är det anledningen för Anna också på 20-talet? Är hon liksom sin mor och systern Gerda Charlotta, som båda dog i lungrelaterade sjukdomar, lungsjuk? Dock verkar det som Anna tillfrisknade och fick leva.

Vantaberget

Vantaberget förr, fast det är rätt så lätt att känna igen som det ser ut idag. Personer i bild fr. v: en bror till farmor, Sanfrid (eller möjligen brodern Ernst), sedan farmor som ung, hennes mamma "Vanta-Maja" och far Svante Krök.
Kanske är detta taget innan farmor gifte sig, någon gång i början eller mitten av 20-talet, när hon är kring tjugo.
Jag minns att jag har sett den här bilden förr, tillsammans med farmor, och tänkt att det där trädet man ser måste vara bra gammalt efter som det står en stor kastanj på samma plats nu. Men när jag tittar efter ordentligt ser jag att det där är ju eklöv, så det är faktiskt inte samma träd. Någon gång måste istället en kastanj ha planterats på samma plats.

Bror Sanfrid - eller kanske Ernst och farmor Ester.

Vanta-Maja och Svante Krök.

Atlas för Skolan och hemmet

 Det här är Svante Kröks atlas. Atlas för Skolan och Hemmet med "24 kartor i färgtryck". Från 1874. Den är välanvänd.

 Längst ner i hörnet på kartan över Norra Amerika står det skrivet "Svante Krök Wantaberget". Var det över denna han satt och planerade amerikaresan? Eller amerikaresorna, för det verkar som han var där två vändor. Första gången troligen 1888–1889 och vad det verkar en gång till 1891 – 1893, det var samtidigt som hans första fru låg hemma och dog i lungsot, i februari 1892.

 Förmodligen var Svante under någon eller båda av dessa perioder i Boston, Mass.

I slutet av atlasen står det Svante Krök, Vantaberget,V. Bitterna Laske Vedum. Men på Försättsbladet står det både Ester Valborg och Ernst Hjalmar. På en sida inuti står det också Maja Krök. Kartboken gick i arv från Svante till barnen, både farmor och hennes äldre bror Ernst hade den nog i småskolan.

Svante på Vantaberget

Svante Krök, eller Svante Andersson-Krök, eller Svante Kröök.
Det står olika i olika handlingar, men han var farmors far, och här poserar han framför hemmet någon gång i början av 1900-talet med sin andra fru (min formors mor) Maja, eller Maja-Stina.

Vantaberget idag, ungefär samma vinkel, vinter 2010, foto: Ann Sparén.

Allt om Svante här, eller allt jag vet i alla fall.

Bröllop och sorg på Vantaberget

 Bröllop mellan Anna och Carl, den 30 Oktober 1913. Det var samma höst som Sanfrid var på sjön så kanske, kanske inte att han var med på sin systers bröllop. I alla fall var det bara 3 veckor senare som han skickade vykort hem från Tyskland.
Hösten 1913, när Svante och Maja ordnade bröllop på Vantaberget var min farmors halvsyster Anna 27 år gammal.
Maja-Stina, "Maja" var styvmor. Annas egen mor dog i lungsot den 3 feruari 1892. Den biologiska mamman hette också Maja-Stina (f. Jakobsdotter, två fruar med samma namn!), hon var bara 33 år gammal och Svante var 34 när han miste hustru. Döttrarna var 5 och 1 år gamla.