Nyhemmanet Långöholm

 
1811. Charta öfwer nyhemmanet Långöholm. 

Kartan upprättades när Åboen* Pehr Bryngelsson (f. 1743) som kommit till Bitterna från S. Björke var den som brukade gården Långöholm. Pehr Bryngelsson var gift med Maria Persdotter (f.1760) och med största sannorlikhet var Pehr Bryngelsson far till Johannes Pettersson kallad "Perse-Johannes" (f. 1805) och även brodern Anders Pettersson (f. 1802).

Perse-Johannes och Stina Svensdotter (f. 1801) får dottern Johanna (f. 1834). Anders Pettersson och hustrun Maria Andersdotter får fyra barn varav en son som också hette Johannes (f. 1834). Båda dessa familjer bor på Långöholm under 1800-talet.

Perse-Johannes dotter Johanna gifter sig 1855 med Anders Johansson - kallad "Järp-Anders" (f. 1832), 1864 bosätter de sig/tar över gården, tre år innan järnvägen byggs. Sonen August föds 1856.

1880 tar August över gården. August och hustrun Anna-Maria kallad "Anne-Maj" Svensdotter (f. 1859) får sonen Martin 1894, min farfar. Sonen Evert (f. 1937) följer därpå och sedan idag Christer Johansson som då blir gårdens 7:e generationen.

* Åbo är en brukare av åborätt. Åborätt är en juridisk term som avser rätten att bebo ett hemman.

Perse-Johannes på Långöholm

Namnet Perse-Johannes har jag hört både farmor och pappa nämna förr. 

Detta är min farfars farmors far och kan vara den förste eller en av de första av många generationer av förfäder som brukat jorden på gården Långöholm –eller Tjockamossen som den också benämndes ibland förr.

Han var troligen född 1805 och levde och brukade tillsammans med hustru gården, det som idag är antingen postadress Långöholm 1 eller Långöholm 2. Vid det som idag är Långöholm 2 finns en sten med inhuggna datumet 18 april 1851. Det påstås att det var denne man som högg in dessa siffror. Även detta skåp som jag fått kika på gjordes av samme man. Inuti står datumet 17 februari 1857 ditskrivet. Om det är datumet skåpet blev klart eller ett senare datum vet vi inte.

Perse-Johannes och hustru Stina Svensdotter fick 5 döttrar, två av dem döda som spädbarn. Dottern Johanna var den som med maken Anders –"JärpAnders" tog över gården och sedan deras som August. När August som nygift tog över flyttade Perse-Johannes med dotter och svärson till Svenljungatrakten där de köpt en gård.

Jag intill det skåp som min farfars farmors far Perse-Johannes eller Johannes Pehrsson som han egentligen hette en gång lär ha tillverkat. Numera stående hos Inga-Lena Svensson i Hemsjö (Alingsås) som är barnbarns barnbarn till denne man.

Datum inskrivet i skåpet som snickrats av Perse-Johannes. 17 februari 1857.

En fläkt av svunna tiders järnväg

Ånglok genom Bitternalandskap i helgen när järnvägen Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga firade 150 år. 

Tre år innan järnvägen Uddevalla–Vänersborg–Herrljunga (UVHJ) öppnade 1867 flyttade enligt husförhörslängderna min farfars farfar Järp-Anders och min farfars farmor Johanna till huset intill järnvägen på Långöholm/Tjockamossen. Här byggdes också en banvaktarstuga. Johanna var uppvuxen på Tjockamossen/Långöholm med sina föräldrar Perse-Johannes och Stina. 

En liten smula anade man kanske nu också hur storslaget det måste varit då –när tåget korsade lanskapet för första gången efter att järnvägen byggts klart. 

Jag minns hur min farmor på 70-talet alltid stannade upp och tittade när tåget gick förbi, kanske något hon tagit efter sin far som var barn när järnvägen kom.

foto av Ann Sparén.

Vinter på Långöholm

1851 – Vem högg in årtalet och vad hände här då?

Sten -kanske en grindstolpe, ovan, med inskription 18 April 1851 vid Långöholm vintern 2012/13 (idag med postadress Långöholm 1).
Kanske är den rest vid byggnad av första huset på gården. Innan min farmor och farfar byggde sitt. Vem höll till här då?  Ryktet säger att min förfader "Perse-Johannes" ska ha huggit ut detta, det ryktas att han kan ha bott här, men kan också varit granngården som idag bär postadress Långöholm 2.
Om det har jag luskat fram och nedtecknat detta.
I alla fall minns jag stenlämningar från något hus i min farmors rabatt förr, så något lär här ha varit tidigare och 1851 var "Perse-Johannes" i 45-års åldern.
Kanske var det hans verk, kanske någon annan...

En målning från 1950 (signerad Arne Svensson liksom denna).
Som det såg ut när min farmor och farfar bodde där och när pappa var ung.