40-talsestetik från forna tiders julhälsning. 

Hittat vid rivning av Bitternaladugård i år.

Albin Holm

Två år efter att storebror Johan emigrerade till Amerika följer den yngre brodern Albin efter. Också han är liksom Johan nyss fyllda 18 när han reser i mars 1903. Men Albins vistelse i det nya landet blir kort, bara ett halvår, i september dör han i tyfusfeber och någon får den tunga uppgiften att skriva hem och meddela familjen.
Brevet jag hittar är inte komplett, en del av det fattas men ett utsnitt ur det lyder:

" Johan är mycket ledsen, han hade ej mod att skrifva hem men vi får nu alla trösta oss med att hans* tid ej var längre. Johan vill att ni skall ha tacksägelse för honom hemma i kyrkan. Han var vid sin död 18 år 9 månader och 23 dagar..."

*syftar på den döde Albin alltså.

Vem det är som fått fatta pennan istället för den stackars storebrodern som inte mäktade med det vet jag inte, men det är någon som kallar Albin och Johans far för "svåger August". Det finns också med ett urklipp ur tidningen.
Hemmavid har nu min farfar (och hans tvillingbror) hunnit bli 9 år, Sven är 12 och Adolf 16.

Första brevet till Sverige

Vindsfynd!

Johan – den äldste av min farfars bröder gav sig av till Amerika i februari 1901, strax efter att han fyllt 18 år. Detta är bara 2 1/2 år efter att hans far kommit åter från sin senaste Amerikaresa. Pappa August är nu 45 år gammal och man kan tänka sig att han känner sig för gammal för att göra någon mer resa och äldste sonen får istället resa för att kanske kunna skicka hem någon slant.

Johan återvände dock aldrig till Sverge som pappan men skrev hem hela livet vad det verkar och efter att han dog fortsatte även hans dotter att hålla kontakten.

Det har kommit gamla släktbrev i min väg förut också, men nu hittade jag en bunt jag inte alls tagit del av tidigare. Flera av dem är fyllda av dramatik. 

Detta måste vara det allra första brev som han skrev hem efter att han anlänt till det nya landet.

" Brokton den 15 april 1901

Jag vill nu skriva några rader till eder och låta veta jag är lyckligt och väl framkommen fast sent omsider. På Nordsjön hade vi svår storm så där var vi riktigt sjuka... Vi skulle varit i Hull om Söndagsmorgonen men vi kommo inte dit förrän om Söndags afton så att ni skall tro, att reglingen och trapporna på båten slogs sönder så att det var det värsta det har varit på fyra år sa sjömannen.

  Sen fingo vi resa till Lifverpol på måndagen. Så fingo vi ligga där tills på Onsdag, vi skulle gått om Tisdag men båten var inte färdig. Men på store sjön hade vi vackert väder men det var en dålig båt så att den tog 10 dagar. Det var riktigt långsamt skall ni tro, men där var jag inte något sjuk men vi finge riktigt bra mat. Det var en kreatursbåt fast dom inga hade och vi voro sex hundra passagerare och dom hade inte plats mer än för 200 hundra då kan ni veta hurdant vi hade det *. Vi kommo till Boston... Karl mötte där så gingo vi till hans hem. Sedan följde han hit mig så att det var inte svårt för mig alls och tullinga** gick bra också, ja bara lyfte på locket så var det bra. Jag får arbete hos mjölkmannen och får 10 dollar första månaden sedan får jag femton så ikväll klockan 6 kommer han o hämtar mig sen får jag börja o arbeta i morgon.

  Vi blev vaccinerade allesammans på båten innan vi finge gå i land så nu börjar armen att svullna och göra ont. Jag får nu sluta för denna gång, ni kan adressera brevet hit till Alfred tills jag får reda på någon vidare adress men ni skall skriva Holm i stället..."

Johan blev John Holm (senare Holmes) och Alfred som tog emot är troligtvis en farbror till Johan som emigrerat tidigare, förmodligen även Karl.

De som fanns hemmavid och tog imot det här första brevet från Amerika var förutom föräldrarna småbröderna Albin 16 år,  Adolf 14 år, Sven 10 år också min farfar och hans tvillingbror, bara 6 1/2 år gamla då.

* bitvis är handstilen och stavningen inte helt självklar så jag är inte bergsäker här.

** här syftas nog på tullen.

Värmlandstur och Värmlandssläkt

Under en semestertur i Värmland nyligen råkade jag passera Molkom och Nyeds kyrkogård.
På nätet hittade jag en bild upplagd av Nyeds hembygdsförening (Wermlandsbilder.se) som visar min farmors halvsyster Elins (f. Kröök) gravsten på Nyeds kyrkogård, och faktiskt hittade jag den när vi stannade till där efter ett bad i Molkomsjön också.
Där vilar även maken Olof Johansson (som man kan se var 14 år äldre) och sonen Åke f. 1921 som var min pappas kusin.
Om min farmors halvsyster Elin har jag skrivit ner det jag hittat här och här.

Åke var alltså bara 4 år gammal när hans mamma dog, 35 år gammal 1926.
Enligt begravningsinbjudan ser det även ut att finnas ett ytterligare barn: Märta, men om henne vet jag inget. Om hon var storasyster bör hon varit född 1920, annars senare på 20-talet. Den fjärde personen på gravstenen här tänker jag skulle kunna vara Åkes hustru.

Enligt gravstenen dog Åke 2004, 83 år gammal.

Vid Nyed kyrka en varm och vacker julidag.

Nutida bitternabild, sommarsol och förfäders uthus på Långöholm (foto: Christer Johansson).

Om första skolan i Bitterna

I "Hågkomster från folkskola och folkundervisning", med underrubriken "skildringar av f.d. elever och lärare" av B. Rud. Hall från 1937 kan man läsa om den första skolan i Bitterna på 1800-talet.

Under rubriken "Första folkskolan i Bitterna pastorat, Västergötland" av Lärarinnan Edit Svensson, Hjo kan man ta del av olika turer kring skolans uppstart.

Där går att läsa t.ex.

"Den nya byggnaden å Varpekullen inrymde såväl skolsal som lärarbostad. Den senare utgjordes av ett par rum i husets ena ända, och skolan var inrymd i den andra. Enligt uppgift, som en gammal minnegod gubbe lämnat mig, var skolrummet 15 alnar långt och 12 alnar brett samt hade fönster på båda långsidorna. Salen var alltså väl tilltagen, men det behövdes också, ty barnantalet var stort. Det var ofta ett par hundra barn som undervisades där på en och sanma gång, och då blev det ju inte så stor golvyta precis för varje barn, inte mer än ungefär  1/3 kvm., så man förstår, att de växande hade det lika trångt som packade sillar. Avklädningsrum fanns icke."

Här torde t.ex. min farmors far Svante Krök och min farfars far August som båda var födda runt 1856  ha gått för omnämnde läraren Fogelqvist som inte avgick förrän 1874.
Skolan startades i maj 1847.

Ovan ur "Hågkomster från folkskola och folkundervisning", med underrubriken "skildringar av f.d. elever och lärare" .